Vad är KBT?
KBT kan ses som ett paraplybegrepp som inrymmer ett flertal olika kognitivt och inlärningspsykologiskt viktade behandlingsmetoder. Det är således inte något enhetligt begrepp. Däremot finns det några centrala kännetecken som gemensamt utmärker de olika KBT modellerna under paraplyet. KBT kännetecknas av bland annat hög grad av vetenskaplighet, d.v.s. grundteorierna för KBT är testade i experimentella studier och den specifika metodiken är systematiserad och utvärderas kontinuerligt. KBT modeller testas alltid mot andra behandlingsalternativ i s.k. randomiserade studier (RCT) för att påvisa om de är effektivare än annan behandling.
Vad kännetecknar terapirelationen?
KBT kännetecknas även av att behandlaren har en flexibel hållning till behandlingens form. Ibland sker behandling i ett sedvanligt terapirum, i andra fall när behovet finns kan behandling ske i olika ”live” situationer utanför terapirummet. Terapeuten kan t.ex. följa med klienten i olika för klienten kritiska vardagssituationer för att genomföra exponeringsövningar, exempelvis i samband med behandling av olika fobier. Terapirelationen bör präglas av värme, empati och samverkan. Terapeutens hållning bör vara respektfull, öppen och personlig. Tillsammans jobbar man fokuserat kring konkreta problem och mål som ställs upp. Mellan sessionerna får klienten ofta hemuppgifter att jobba med i syfte att hålla pågående process aktiv och fokuserad. Hemuppgifterna anpassas till det som för tillfället avhandlas i terapin. En KBT behandling kan vara av olika längd beroende på vilken problematik man sökt för. Traditionell KBT sträcker sig i regel mellan 5 -20 sessioner.
Vad menas när man säger traditionell KBT?
När man talar om ”standard KBT”, ”traditionell KBT” eller ”mainstream KBT” avser man i regel KBT modeller som utvecklats för olika symptomstörningar exempelvis panikångest. Man säga att ca 70 % av modellerna med starkast evidens har grundstrukturen av kognitiv teori placerad i ett inlärningsteoretiskt sammanhang. Det innebär kortfattat att två skilda teoretiska synsätt, kognitiv teori (som beskriver människan genom hennes sätt att tänka och meningsskapa) och inlärningspsykologi (som beskriver människan genom hennes sätt att lära in, bevara, förstärka och förändra beteenden) integreras på metodnivå. En specifik KBT metod består således av olika kognitiva och beteendeinriktade tekniker vilka satts samman för att nå ett gemensamt mål, exempelvis att komma tillrätta med panikångest.
Hur går en KBT behandling till?
En KBT behandling börjar vanligen med att man tillsammans kartlägger aktuella symtom d.v.s. vilket konkret psykiskt eller annat lidande klienten uttrycker. Därefter gör man en konceptualisering, även kallat KBT fallformulering vilket innebär att man kartlägger vilka aktuella situationer, tankar, känslor och beteenden som är kopplade till lidandet i fråga. När man kartlägger beteenden gör man även en s.k. funktionell analys vilket innebär att man ser till vilken funktion olika beteenden fyller för klienten på kort och lång sikt. Vid exempelvis social fobi kan ett undvikandebeteende i samband med sociala situationer på kort sikt ge reduktion av ångest men på lång sikt leda till att personen upplever sig ännu mer utanför och annorlunda. Om klienten har en mångårig och långdragen problematik gör man vanligen en noggrann anamnes (levnadsbeskrivning) av uppväxten och kartlägger olika livshändelser som kan ha spelat in i formandet av aktuella beteenden. Är klientens aktuella problem mindre komplexa arbetar man oftast mer ”här och nu och framåt”.
Vad menas med att man i KBT sätter upp mätbara mål?
Ytterligare ett kännetecken av KBT behandling generellt är att man ställer upp mätbara behandlingsmål. Det betyder i korthet att man definierar och konkretiserar aktuella problem så att de går att mäta och utvärdera. Exempelvis om man söker KBT för ”låg självkänsla” vill man kunna mäta förändringar i ”självkänslan” men självkänsla är ett allmänt begrepp som inte säger mycket om hur det uttrycker sig hos den specifika individen. Man börjar därför först med att kartlägga vilka konkreta konsekvenser och subjektiva symtom den ”låga självkänslan” bidrar till. Vid terapins slut kan man då ”mäta” om det konkreta målet uppnåtts, t.ex. att våga uppträda i vissa situationer som man inte klarat av innan terapin.
Hur skulle man kunna jobba med låg självkänsla i KBT?
Låt säga att en klient söker och uppger att hon har en låg självkänsla som tar sig uttryck i att hon känner oro och inte vågar söka till en specifik utbildning av rädsla för att inte duga. I ett sådant fall skulle man, efter kartläggning av hennes övergripande livssituation och tidigare historik, börja med att ta reda på i vilka situationer hon får oro, hur hon agerade i situationer av oro samt vilka konsekvenser hennes hanterande av oro ger upphov till på kort och sikt. Om det visade sig att hennes beteenden för att hantera oro bevarar och förstärker en övergripande känsla av att inte duga skulle hon tränas inför att exponeras för situationer som skapar oro. Hon skulle under exponeringen få konkret vägledning i hur hon kan använda nya ändamålsenliga hanterandestrategier (såväl alternativa sätt att meningskapa som att konkret agera). Därefter skulle man lägga upp en behandlingsstrategi där man systematiskt hjälpte klienten att träna nya beteenden och alternativa sätt att se på sig själv och omgivningen för att därmed successivt nå kompletterande erfarenheter till hennes tidigare negativa självbild och känsla av att inte duga. Att exempelvis gå i rikting mot att våga söka den utbildning hon önskar skulle kunna vara ett övergripande mål i det terapiarbetet.

Sammanfattningsvis kan man säga att KBT är en terapiform under ständig utveckling och man kan idag finna KBT influerade modeller för behandling av de flesta psykiska och psykiatriska störningar.


Översikt över kurser


Översikt över utbildningar
Visste du att?
Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi är Sveriges största utbildningsanordnare för psykoterapi. Institutet har examinerat omkring 350 legitimerade psykoterapeuter sen institutet startades 1988.
Institutets rektor svarar
Vilken roll har institutet haft för spridningen av KBT i Sverige? Man kan något förenklat säga att KBT ursprungligen fördes in i Sverige från två olika håll. Vid psykologiska institution... Läs mer här!
Anmäl dig till våra kurser direkt på hemsidan!
Klicka här för mer info!
Loggas in automatiskt nästa gång
Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi Dalagatan 9A Box 6401 113 82 Stockholm info@cbti.se Kontakt & vägbeskrivning
2009 © CBTI signerat kmco.se