Vad är Schematerapi?
Brukar du fastna i destruktiva förhållanden, är du konstant svartsjuk, är du ständigt rädd för att bli avvisad och övergiven av vänner och partners, faller du ofta in i gamla negativa mönster som du inte lyckas bryta, har du svårt att kontrollera känslor och impulser, känner du dig tom och likgiltig, har du höga krav på dig själv att lyckas och duga inför andra, har du ett omättligt bekräftelsebehov, plågas du av återkommande skam och skuldkänslor, är du självanklagande, känner du dig som en dålig människa? I så fall kan schematerapi vara något för dig!

Schematerapi är en evidensbaserad, innovativ och integrativ terapiform, utvecklad av den amerikanske psykologen och forskaren Dr. Jeffrey Young i USA. Young arbetade hos Dr. Beck i Philadelphia i slutet av 1970-talet och var där delaktig i utvecklingen av kognitiv terapi. KBT är idag förstahandsalternativet vid behandling av en rad psykiska problem. Youngs schematerapi kan ses som en vidareutveckling av Beck´s ursprungsmodell anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där traditionell KBT inte visat sig effektiv.

Schematerapi innehåller influenser från bland annat anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Till skillnad från traditionell KBT har schematerapi bland annat större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen.
Vad är ett schema?
Vårt beteende i olika situationer påverkas till stor del av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer. Uppfattningar och erfarenheter som kan vara både medvetna och omedvetna. Begreppet ”schema” är det samlande begrepp som används för att beskriva dessa fenomen, därmed namnet schematerapi.

”Schema” är ett gammalt vedertaget begrepp inom den kognitiva psykologin, men som hos olika teoretiker ges lite olika innebörd. I schematerapi ser man scheman som abstrakta hypotetiska mönster. Att förtingliga dessa abstrakta mönster, d.v.s. att prata om dem i terapin som något konkret upplevs oftast av både behandlaren och klienten som praktiskt och effektivt då någonting konkret förmedlar att förändring är möjlig.
Vad är tidiga dysfunktionella scheman?
Ett schema är således en metafor för vad vi lärt in om oss själva och omgivningen och hur vi lärt oss hur vi bäst hanterar situationer. Om vi under uppväxten regelmässigt frustreras i våra känslomässiga behov (se beskrivning av behov längre ned) skapas ett obehag som vi måste hantera efter bästa förmåga. Att påtagligt frustreras i sina behov är för individen förenat med livsfara. Kroppen reagerar med kamp och flykt strategier. Kamp, flykt strategierna kompenserar smärtan i behovsfrustrationen. Att reagera med kamp, flykt strategier är funktionellt i reella situationer av hot och fara. Men om ett barn regelmässigt utsätts för behovsfrustration automatiseras efterhand strategierna och tenderar att uttryckas även i situationer där det inte längre är påkallat. Om barnet således växer upp och hamnar i ett sammanhang med bättre förutsättningar men fortsätter att använda kompensatoriska strategier i sina relationer hindras behoven från att bli uppfyllda samtidigt som beteendet i sig förstärks. Ett tidigt dysfunktionellt schema är således ett schema som formats under uppväxten som led av behovsfrustration i nära relationer och som uttrycks regelmässigt i situationer där det inte längre är påkallat. Tidiga dysfunktionella scheman bidrar till formandet av destruktiva livsmönster och därmed ofta del i förekomst av psykisk ohälsa.
Vilka är våra känslomässiga behov?
Schematerapi handlar i grunden om hur en individ förhåller sig till grundläggande känslomässiga behov. Dessa behov går i likhet med exempelvis gravitationskraften att betrakta som allmängiltiga principer människan ständigt måste förhålla sig till, även i stunder då vår uppmärksamhet kanske riktas åt annat håll. När vi exempelvis hämtar en pall för att byta en glödlampa i taket reflekterar vi inte nödvändigtvis över gravitationskraften även om den är ständigt närvarande, vi fokuserar kanske istället på att byta den trasiga glödlampan. Valet av strategi för att hantera en specifik allmängiltig princip varierar. Strategier som tidigare varit funktionella (fungerat) upprepas. Vad som står oss till buds i en given situation avgör valet av rekvisita dvs. hur vi konkret uttrycker strategin (som pallen i exemplet ovan). Rekvisitan är i regel utbytbar, grundläggande känslomässiga behov är det inte. Grundläggande känslomässiga behov är biologiskt nedärvda och sett ur ett evolutionärt perspektiv livsnödvändiga. De innefattar bland annat behoven av tillgänglighet till en betydelsefull person för beskydd, omvårdnad, empati, kärlek, validering och någon som även vägleder, konfronterar, utmanar och sätter rimliga gränser. Att i rimlig grad få känslomässiga behov uppfyllda i sina relationer samt att själv gå i riktning mot behovstillfredsställelse främjar sund psykologisk utveckling och mognad.
Visste du att?
Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi är Sveriges största utbildningsanordnare för psykoterapi. Institutet har examinerat omkring 350 legitimerade psykoterapeuter sen institutet startades 1988.
Institutets rektor svarar
Vilken KBT representerar institutet i sina utbildningar? I våra utbildningar sker kontinuerligt en utveckling. På institutet ger vi KBT utbildningar på olika nivåer; veckolånga ... Läs mer här!
Anmäl dig till våra kurser direkt på hemsidan!
Klicka här för mer info!
Loggas in automatiskt nästa gång
Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi Dalagatan 9A Box 6401 113 82 Stockholm info@cbti.se Kontakt & vägbeskrivning
2009 © CBTI signerat kmco.se